57,42

Nej, nåt personbästa blev det INTE i år på Tjejmilen. Fortfarande är fjolårsresultatet (56,06) mitt bästa resultat i löpning på tävling. Med tanke på att årets träning har varit "så där" bl.a. pga den efterhängsna förkylningen i juni, så är jag klart nöjd med det preliminära officiella resultatet i rubriken. G-sat sa 57,40 och då fick jag ändå inte igång den precis på startlinjen utan en bit efter?! Dessutom låg jag enligt den konstant 100 meter "före" vid km-passeringarna (alltså t.ex. 2,1 vid 2 km) och totalt blev det 10,23 km? Så vitt jag vet tog jag inga omvägar? Men helt exakt ÄR ju inte GPS-tekniken.

Att starta i grupp 1 var en ny upplevelse - att slippa vara på plats minst en halvtimme före beräknad start för att komma in i "rätt" grupp var ganska skönt! Dock visade det sig att mialenas spaning från ifjol (hon lyckades ju kvala in i den gruppen redan då) stämde - det fanns en del tanter som jag undrade hur de blivit insläppta i startfållan... Vid 2 km började den första gå. För egen del så konstaterade jag att första kilometern gick på tok för fort så mellan 1 och 2 tog jag ner tempot något... Bättre att ha krafter kvar till slutet! Jag tycker verkligen synd om de tjejer som stupade när det var ca 500 meter kvar, såg åtminstone 2 st som blev omhändertagna av sjukvårdsteamen när det var så nära slutet. Enligt resultatlistan så höll jag högre fart på andra halvan av loppet (vid 5 km hade jag 29,22 som tid) och det känns ju som att det är mer rätt än tvärtom. Lite obehagligt var det mellan 8 och 9 km när jag började "frysa" - frossningstendenser är inget gott tecken, antagligen ett straff för att jag sprungit för få långa pass under sommaren. När det bara är 1,5 km kvar så går jag dock på vilja - jag SKA i mål! Inget totalt haveri efter målgång i år heller, tack o lov. Fast lite irriterad blev jag på speakern som strax före sista vätskekontrollen, som jag VISSTE var precis före 9 km, påstod att "nu har ni bara ungefär 800 meter kvar". Ehh... hallå?

Min tappra mamma promenerade runt i år med och klarade milen på ganska exakt 2 timmar. Hon går utan tidtagning så någon precis tid blir det ju inte, men i alla fall. Mialena var ganska precis 2 minuter snabbare än mig. Med tanke på att det "förr" var jag som var den stora idrottsnörden av oss två, så är det här onekligen en rätt skojig utveckling. Den fjärde, Marie, i vår kvartett har jag ingen koll alls på resultatet för...

Mialenas make lyckades nog fånga mig på bild när det bara var ca 100-200 meter kvar. Återstår att se hur hiskelig den bilden blir...