Tur som en tok...

Igår borde jag nog ha köpt en lott.

När jag skulle gå från jobbet lyckades jag trassla in hår, telefonheadset och halsduk i mitt ena örhänge, som flög... all världens väg. Nä inte riktigt, men nästan. Själva örhänget hittade jag ganska raskt på golvet, men den där lilla "ploppen" som satt på baksidan... Den var spårlöst försvunnen. Eftersom jag hade ett tåg att passa så var det inte precis läge för någon större efterforskning heller utan jag stoppade örhänget i fickan och gick hem.

Väl hemma var det dags för byte från "jobbkläder" till "hundkläder". Och då hör jag något som plinkar till mot golvet? Fram med ficklampa för att se bättre - och minsann! Vad hade uppenbarligen fastnat någonstans i mina kläder? Jo, "ploppen"!!

Jag borde väl antagligen ha köpt en lott igår kväll på vägen till klubben. Eller så var turen förbrukad?

Eftersom Hampus blev lite lätt halt av söndagens långtur i skogen så tyckte jag det var onödigt att utsätta honom för agilityträning, även om han verkar återställd (dvs inte haltar längre), igår. Istället tittade jag på när de andra körde och försökte komma med mer eller mindre kloka synpunkter och idéer. Med tanke på att de flesta i den här gruppen var totala nybörjare när kurserna började i mars eller september, så måste jag säga att många har gjort STORA framsteg. Det gäller bara att få dem att se det som är bra också - inte bara det som inte fungerar...