Nära skjuter ingen hare

Men idag var det nära. Riktigt nära... att Hampus gick in i rutan under tävlingsmässiga former, alltså!

Det har med andra ord varit månadstävling på BK igen. Den här gången deltog jag själv med min egen hund (den minnesgode läsaren kommer ihåg att det var husse som gjorde den senaste månadstävlingsstarten med Hampus). Det gick väl... halvhyfsat, får man ändå säga. Lite småtjafs att slipa på men ändock skapligt.

Platsliggande 9 - lägger sig innan kom (Här har H fått för sig att lägga sig ner i förväg, detta hände faktiskt på senaste "riktiga" tävlingen också. Situationsbundet, helt klart... Lite träning behövs alltså)
Fritt följ 8,5 - position, seg språng (tja, inte mkt att säga om)
Platsläggande 5 - dk röst x2 +sitter (här var dagens domare SNÄLL... ett sånt dk på läggandet ska vara betyg 0!!)
Inkallande m ställande 7,5 - snus, dk röst, tempo, bra stå (vet faktiskt inte vad det där dk röst var för något? trav in från stående igen, detta måste vi träna mer på!)
Sändande med ställande (rutan) 0 - utanför (Men OJ så nära det var... han sprang faktiskt ut, om än lite vid sidan av rutan och gick in i den från sidan - "STÅ" vrålade jag så klart men han hann ta ett par steg ut ur rutan innan spanielbenen verkligen stannade... men nu var det nära, som sagt...!)
Apportering 7,5 - tempo, dk, avslut (fick klämma på ett extra apport, blev en "runda" där ute... avslutet skiter jag just nu i, är glad att han hämtar!!)
Fritt hopp över hinder 10 - Bra! (inget att orda om)
Fjärrdirigering 0 - dk, går iväg, sätter sig innan (det där första skiftet... nu VAR han på väg upp men "ångrade sig" och när jag säger "Hampus" så går han mot mig... mer träning var ordet...)
Helhetsintryck 7,5 - ngt okoncentrerad, matte otydlig...?? Snus. Glad o trevlig! (Inte mkt att orda om här heller)

Relativt sett - vi har haft bättre betyg men nu börjar det ändå närma sig det där "betyg på alla momenten"...

Vad som var mindre bra var delen "språng marsch" under fria följet - för min mindre friska fot... Den känns nu... och jag som skulle vila?!

Mindre gnäll...

B är på möte för 3:e kvällen i rad (!) - ibland kommer mötena i svärm... Det ligger alltså helt och hållet på min lott att ta hand om hundarna. Jag och hundarna har varit i skogen på rundan där och jag passade på att lägga ett kort spår åt Hampus (som förresten har namnsdag idag - det blev ett tuggben som present), ca 200-250 meter, 6 apporter och 1 vinkel. Det gick helt klart över förväntan. Tydliga markeringar på 5 av apporterna. Och det börjar faktiskt se ut som att polletten håller på att ramla ner - matte vill ha de där löjliga pinnarna!!

Hur bra det är för min lätt tillknycklade vrist att vara ute i skogen på det här viset kan förståss ifrågasättas... Just nu känns det inte så lyckat, faktiskt.

Gårdagens inlägg blev så oerhört gnälligt (men ibland är det faktiskt så där det känns...) så idag skriver jag inte så mycket. Tänkte visa lite bilder från trädgården istället. Håll till godo!

Clematis Tangutica

Jag sådde en fröblandning "klätterväxter" i våras. Ur ett av fröerna kom det såna här blommor...

... som nu har börjat utvecklas till - Pumpor!!!

Jag tror jag säger upp mig...

... ja inte från jobbet utan från valda delar av föreningslivet. Just nu är jag så hjärtligt trött på allt tjafs, trams, folk som lovar saker som de sedan inte gör - eller kommer på 2 timmar senare att "ojdå, det här hade jag ju inte tid med" (tänk efter före för tusan) och så har vi de där som anser att jag är en första klassens tråkmåns/bromskloss/besserwisser bara för att det faktiskt finns vissa regler som ska följas... Suck pust och stön. Och så har vi ju den där kategorin som är jätte-kompis så länge man gör som de tycker och vill. Skulle man råka göra något som inte passar, så gud nåde en... Nej fy katten. Sånt här tar alldeles för mycket energi och det är inte värt det.

På jobbet är det just nu mer förvirrat än vanligt. Hela projektet genomgår en omstrukturering. Exakt vad det innebär för mig framöver är inte helt solklart ännu. Förhoppningsvis får jag prata lite med den nya projektkoordinatorn imorgon.

Nä, nu ska jag se på Morden i Midsomer!

Lite mer Tjejmil - och varför bloggar man egentligen?!

Alla som hasar sig i mål får ju en medalj i såna här lopp. För mig personligen är inte detta det viktigaste, utan känslan av att ha genomfört och "överlevt" är det som är primärt för min del. Såg en hel del på centralen och även ombord på tåget hem, som gick runt med medaljen runt halsen. Och visst, absolut - det är en prestation vi har gjort, alla vi som har sprungit! Klart att man ska vara stolt och visa det - om man vill. För min egen del åkte medaljen ner i ryggsäcken... Här hemma hamnar den väl i nåt skåp ihop med mina andra priser från kanot- och hundtävlingar.

I övrigt så har jag faktiskt känt mig förhållandevis fräsch i kroppen idag. En liten lätt hälta på högerfoten har dock kollegorna noterat. Den tror jag dock kan härröras till att jag vid ca 3 km råkade trampa snett vid förflyttning över en trottoarkant. Det gick ju bra så länge loppet pågick, men när jag satt på centralen och väntade på tåget, så började det hugga i hälsenan. Under dagen idag har det onda flyttat sig lite och det är nog helt klart "snedtrampet" som spökar. Lika bra att vila några dagar alltså.

Rent generellt så var det rätt mycket köande igår onekligen. Vid nummerlappsutdelningen var det inte så mycket kö i och för sig. Till toaletterna (blå "Holkar") var det så klart - kö. Och egentligen var ju hela loppet en enda stor kö. Eller...? OK, man får ju ingen rak höger av nån för att man "tränger sig" dvs springer förbi men... Sen ska vi inte tala om kön till duscharna. Jag tror vi köade lika länge som vi sprang dvs ca en timme!

När det sen var dags att ta tunnelbanan till centralen (i sällskap med mamma som var jourhavande ryggsäcksbärare medan jag var ute och sprang, tack för det!) så kliver vi in genom en dörr där det står en barnvagn till vänster. Och en gul-svart väska på golvet. För den oinvigde så är gult och svart inte bara AIKs (och Elfsborgs?) färger, utan även Sveriges Hundungdoms. Lyfte blicken och - "hej C!". En "HU:are", som också hade sprungit, stod där med barn o man... Vi konstaterade, när vi upptäckte varandras ambition via http://www.jogg.se/, att det onekligen vore häftigt om vi skulle träffa på varandra i målfållan, men att sannolikheten för det inte var så stor. Frågan är ju bara vad oddsen för detta sammanträffande var?! Kul att ses i alla fall!

Fick en intressant fråga för ett tag sen av en av mina läsare. "Varför bloggar man egentligen?" Ja det kan man ju onekligen fundera på... Det här är ju inte någon "riktig" dagbok på det viset att jag skriver ner mina allra innersta tankar och funderingar, för de är alldeles för privata för att hängas ut på internet på det här sättet! Däremot är det ett kul sätt att hålla lite koll på vardagliga händelser, hundträning osv. Jag ser också detta som ett sätt för de av mina vänner som så önskar att följa vad jag har för mig... Lite grann är det nog en modern variant av det som den av mina gymnasiekompisar som efter studenten stack över till USA (au-pair) utsatte oss "här hemma" för. (Blev nog konstig svenska det där men jag tror ni fattar) Istället för att skriva 20 brev till 20 personer, skrev hon ett brev och kopierade i 20 ex. Med lite tur fick man några personliga rader också. Vi var väl några som tyckte att detta var lite rationellt o tråkigt i överkant (herregud, det här är "så länge sedan" så att mail och Internet var okända begrepp... det var vanlig snigelpost som gällde, eller möjligtvis fax) men visst - det var onekligen lite halvsmart. Och ungefär detta är det väl jag sysslar med i bloggform. De av mina vänner o bekanta som vill, kan ta del av - och kommentera - mitt liv och leverne på det här viset. OK, sen har jag ju många som jag har kontakt med mer eller mindre ofta på andra sätt också. Ytterligare en aspekt på det hela är väl själva skrivandet. Jag har alltid varit road av att skriva - ett tag på gymnasiet funderade jag på att bli journalist. Ett tag jobbade jag ju med att producera tidning och informationsmaterial. Sen har det väl mest blivit protokoll och liknande som ju inte direkt är någon kreativ process, kanske. Då blir väl bloggen någon slags utlopp för det kreativa också. Eller nåt....

Tjejmilen

Ja, då har jag sprungit min andra tjejmil i historien. För att göra en lång historia kort så var första gången för exakt 10 år sedan, jag hade avslutat kanotkarriären och tyckte jag behövde ett mål att träna mot. Nu blev det inte så mycket tränat den gången, jag sprang väl typ 2 pass på hela sommaren. Men när jag väl var ute och sprang loppet så kunde jag ju inte "ta det lugnt". Tog mig runt på ca 68 minuter den gången, men kroppen totalhavererade efteråt. Låg hemma och hade frossa hela kvällen - jag var så sjuk...!! Usch, inget kul minne.

Den här gången har jag ju tränat betydligt mer. Jag och H hade ju tänkt oss att starta i grupp 3 eller 4, eftersom vi hört en hel del (och jag har ju en erfarenhet sedan tidigare) om att många startar i för tidiga grupper, men vi kom tyvärr dit försent = fullt. Vi fick vackert glida in i grupp 5. Och när folk börjar GÅ efter 200 meter så undrar man ju hur de tänker - här var det ju meningen att man skulle springa på runt timmen... (Beskrivningen i informationen man fick innan loppet: • Grupp 5. Start kl 12.40. För dig som klarar Tjejmilen på 59-60 minuter. Även här ska du klara av att springa eller jogga hela vägen.) Tja, det var bara att bita i det sura äpplet och galoppera iväg så gott det nu gick. Första kilometern gick INTE fort i alla fall. Sen tog vätskekontrollerna lite för mkt tid också, den sista valde jag att hoppa över så där "släppte" jag H och sprang sista kilometern själv. Kom i mål på 1.00.24. Usch så retligt, när målsättningen var att gå under timmen! MEN - utifrån ovannämnda erfarenhet - den här gången var jag förhållandevis fräsch efter målgång. H kom ca 30 sek efter mig så det var ungefär den tiden man tappade på vätskekontrollerna alltså. Hade vi struntat i drickandet så hade vi nog klarat 60-strecket, alltså. Men med tanke på att det var rätt varmt så var det inte fel att skölja munnen lite. Till nästa år vet vi nu att vi ska vara på plats vid startfållorna i GOD tid!!! Kanske fundera på vätskebälte också, för att slippa trängseln vid vätskan.

Nu är jag nog faktiskt inne på att sikta på Göteborgsvarvet till våren. Måste liksom ha något mål för att fortsätta motionera nu. Otto tycker ju som jag nämnt tidigare att det är kul att springa med matte så det är ju i o f s en anledning det också!

Kan sniglar surfa??

Den minnesgode läsaren kommer ihåg en filosofisk fundering kring huruvida sniglar egentligen räknas som djur - borde det inte krävas att det måste vara två individer för att kunna föröka sig? (Se även Hs blogg från hennes besök här i somras)

Jag har den senaste tiden börjat undra om sniglar kan surfa, och läsa bloggar?? Detta då jag den senaste tiden har stött på sniglar som... ja, verkar göra fler sniglar, i par, så att säga... Nu har jag inget förbarmande för det utan tvärtom, de dör förhoppningsvis lite lyckligare än de andra kräken. Ikväll var det dock lite svårjagat, gräset börjar bli i behov av klippning...

Apropå mitt förra inlägg om protokollsfobi, kanske bäst att förtydliga lite - jag vet att jag har kollegor som läser här... Jag har alltså egentligen inget emot synpunkter, det är ju en nödvändighet för att vi ska kunna spegla vad som hände på mötena (ibland tycker jag det går nästan lite för lätt att få protokoll godkända i föreningslivet), det är de där seeena synpunkterna som får mig att dunka huvudet i bordet, nästintill bokstavligt.

Träningen igår kväll gick väl "så där". Det känns som att den stora nöten just nu är - fortfarande - rutan och apporteringen. Apporteringen trodde jag att vi kommit framåt med men nu strular det igen. Urk. Ibland funderar jag på om man skulle sadla om och ge sig på något annat istället. Ansluta sig till "skyltmaffian" t.ex. Ja, rallylydnaden alltså. Men nej, där går nog gränsen för mig. Jag har full respekt för de som tycker att detta är en fantastiskt rolig hundsport men för min del går nog gränsen där... Då övergår jag hellre till agility igen. Det drar ihop sig till KM i agility på BK så vi får väl se vad jag o Hampe kan åstadkomma där.

Imorgon kväll bär det iväg till Stockholm för Tjejmilen på söndag. B och jyckarna hejjar på matte "från hemmaplan". Troligen blir det ingen rapport här förrän någon gång framåt måndag, men det lär säkert finnas en sökbar resultatlista på www.tjejmilen.se någon gång på söndag kväll.

Protokollsfobi??

I mitt jobb ingår bl.a. att skriva protokoll/minnesanteckningar från diverse olika möten i projektet. Jag börjar nu utveckla vad jag misstänker kan sluta i en svårartad protokollsfobi. Det är nämligen väldigt sällan som jag får igenom det jag har skrivit utan att det är en miljon synpunkter (OK nu tog jag i) från både "vårt" håll och "motståndarlaget". OCH när den miljonen har inkommit, så är det alltid "någon" som kommer med sina sista grejor när alltihop är utskrivet och ligger på bordet för underskrift. URK! Detta börjar nu även smitta av sig på mitt privata skrivande av dylika ting, har jag märkt. Har svårare än någonsin tidigare att få ur mig styrelseprotokoll och liknande i föreningssvängen.

Idag kom dessutom min närmaste chef och bad mig att "lägga upp en trädstruktur för systemspecifikationerna". Då fick jag en mindre brytning. "När var du inne på Projektplatsen senast... det FINNS en struktur där!!". Ja, det fick han ju erkänna att det var ett tag sen sist. Ibland undrar jag varför jag ska administrera och lägga upp strukturer på våra gemensamma lagringsytor, när alla i projektet ändå lika förb-at lägger upp sina egna strukturer på sina egna datorer!?! Snacka om att det emellanåt känns som att jag jobbar... till ingen nytta alls!!??

Så, nog gnällt. Fast ibland är det nog rätt bra att lyfta upp såna här frågor... Om nu ingen av projektmedlemmarna tittar på www.projektplatsen.se och de dokument vi har där - varför har vi dem där...?

Av lite olika skäl så tog jag ut flex på förmiddagen idag och passade på att springa sista "lätta" passet före söndagens Tjejmil. Det gick väl hyfsat men lite oroande var att nu börjar även jag känna lite tendenser i benen. Sympationt med H som har bekymmer med benhinnorna?! Nää, det vill vi inte veta av!

Ikväll är det dags för träning igen, det är ju torsdag.

Åt fel håll?

Tjosan, så gick det några dagar igen. Har varit förpassad till Malmö i 2 dagar, inklusive övernattning, pga möten i projektet. Det blir långa och stundtals jobbiga dagar, men det är ju sånt som ingår så att säga. På bonussidan låg väl måndagkvällens middag. God mat och mycket mat! Eftersom det dessutom pågår Malmöfestival blev vi stående på Stortorget en stund där Nisse Hellberg spelade.

Igår var vi på BK, det var dags för instruktörsmöte igen. Vi passade även på att träna lite apportering med skott med Otto. B förde hunden, jag slängde fasanen och M sköt… Jodå, nog apporterar han och i den mån han reagerar på skott så är det ju det typiska jakthundsbeteendet – kolla av VAR det smäller.

Sen kom vi till det som då gick åt "fel håll". Mitt försök till träning med Hampus, som var mer förvirrad än vanligt, försökte köra rutan och apportering men det gick INTE bra. Urk. Möjligen kan det faktum att en överambitiös (?) medlem i Plan- & Stugsektorn började sprida gödsel på plan medan vi höll på, ha påverkat det hela. Ibland tänker inte folk som inte tränar för tävling själva riktigt på att de där konerna kan betyda något osv…

Instruktörsmötet var väldigt välbesökt och det är så skönt med lite strukturerad verksamhet efter allt… strul (eller vad man ska kalla det) i HU-klubben. Min tanke inför hösten på BK var väl att möjligtvis hjälpa till med någon lämplig kurs och hastigt och lustigt ska jag nu tydligen assistera H, som jag höll tävlingslydnad med under våren, med Allmänlydnad under oktober-november. Det blir nog bra! Vi ska även göra en ordentlig avslutning med tävlingslydnadskursen nu i början av september.

Fick även PM:en till söktävlingen klara, det blev inte så många ekipage – totalt 9 st i alla 3 klasserna. Det var ett tag sen jag jobbade med tävlingsprogrammet helt på egen hand så det kändes lite ”rostigt” men det kom sig så småningom. Anmälningar har jag inte lagt in på väääldigt länge, kom jag på. Men det gick bra det med, efter lite krångel.

Fick för första gången ett PM till en lydnadstävling per mail idag. Så nu får vi fortsätta traggla och se om det går att få styrsel på ekipaget...

Idag kan jag inte skylla på värmen i alla fall

Ca 20 grader och mulet, ett utmärkt "Hampus-väder". Men någonting i uppladdningen blev galet den här gången... Jag kan nog räkna upp ett antal saker som kanske inte var så smarta inför denna tävling, såväl de senaste dagarna som under tävlingen idag. Köttbullar som extern belöning blev nog "för mycket" för vid ett par tillfällen fattade nog JAG i vilken riktning herrn var på väg...

Nåväl, vi fick ihop 101,5 poäng och de fördelade sig så här:
Platsliggning 10 (skönt att NÅGONTING sitter ordentligt i alla fall?)
Fritt följ 6,5 - snett sitt, position, pendlar, dk (herrn flöt iväg REJÄLT när språngmarschen skulle bli vanlig marsch...)
Läggande 7 - släpar något, något sakta ner (ja - vad ska man säga...)
Inkallande med ställande 0 (här var det någon form av hjärnsläpp? 2 kommandon först, sen 2 för att få stopp på det hela och sen skulle han inte komma igen?!)
Sändande med ställande (rutan) 0 (drar iväg åt helt fel håll, lustigt nog i exakt samma riktning som när vi tävlade på samma klubb tidigare i somras?! Vimsade sedan RUNT rutan länge och väl...)
Apportering 0 (även här drog han iväg i "fel" riktning, kom på sig, kollade apporten, var på väg till mig utan den, fick ett par rejäla dk och tog sen in föremålet men då var det ju liksom kört)
Fritt hopp över hinder 9 - avslut något bakom (H sitter lite för långt bak vid min sida - detta håller jag på och sliter mitt hår över... men åtminstone ETT moment funkade, och dethar ju havererat på våra 2 senaste tävlingar så man får vara glad för det lilla!)
Fjärrdirigering 6 - dk sitt, något sakta ligg (inte mkt att säga, återigen detta "jag ligger matte, jag ligger"...)
Helhetsintryck 5 - stor okoncentration (jag kan bara hålla med - men en betydligt "positivare" okoncentration än vi haft många ggr tidigare)

Dagens höjdpunkt var klubbkamraten som kom 5:a i lydnadsettan på 178,5 poäng, grattis Ewa!

Nu samlar vi ihop oss och fortsätter träna. Det har ju ändå börjat kännas som att "nu är det på väg åt rätt håll".

Internet (eller möjligen de som skriver...) är märkligt

Idag gjorde jag en liten runda vid det stora köpcentrumet. Var bl.a. på jakt efter myggnät till sovrumsfönstret, cd-skivor (tomma), plastband och klädnypor - med hål i. De två sistnämnda artiklarna för att göra flera spårsnitslar. Plastband var inte så svårt, det hade Panduro. Klädnypor, eller tvättklämmor om man så vill, med hål i var betydligt svårare. Efter visst funderande har jag nu gjort lite research på nätet efter klädnypor. Att leta efter dylika på Google gav onekligen en del intressanta - eller kanske snarare märkliga - träffar. Nu kollade jag inte närmare på alla sidor, men bara "sammanfattningen" eller utdraget ur texten, man får upp på Google var tillräcklig för att jag skulle inse att det finns folk därute som använder dylika tingestar till saker jag aldrig skulle ha kommit på ens i min vildaste fantasi!!

Till slut fick jag napp. Välsorterade hundbutiker säljer färdiga snitslar (vilket jag ju inte behöver nu då) och även "lösa" klämmor. MED hål.

Äntligen fredag!

Jaha - vart tog den här veckan vägen då?? Dagarna har rasslat iväg med en farlig fart. Nåväl, nu är det äntligen fredag i alla fall. Hampe har varit med mig på jobbet idag också och ja, jag är SÅ glad över att det är så MÅNGA på mitt jobb är positiva till hundbesök på kontoret. Vi är ändå i runda slängar 70 personer (tror jag) på jobbet och slående många av dessa kommer gärna och gullar med besökande hundar (även andra än mina alltså). Nackdelen är väl möjligen att det kan vara svårt att få något vettigt gjort om besökarströmmen blir för strid, men det tar jag gärna!

Så här inför helgen så har jag "som vanligt" en låååång lista med saker "att göra". Nu ikväll har jag dock bestämt mig för att jag ska slappa i soffan. Ibland måste man vara lite lat också!

När jag kom hem från jobbet låg det en snigel och mumsade på nerramlade kronblad från den "magiska" dahlian. Jag gjorde processen kort med kräket och attackerade den med en spade. Det är väl möjligtvis en sådan insats jag skulle kunna överväga ikväll, en liten jakttur i trädgården. Å andra sidan har B tagit med sig alla hushållets pannlampor så detta måste i så fall ske före mörkrets inbrott. Vi får se vad jag orkar ta mig för på det området.

Utmaning på flera sätt...

Ikväll var det dags för klubbtävling i agility på HU-klubben. Eftersom jag numera inte tränar agility mer än ytterst sporadiskt, så hade jag inte direkt några förhoppningar om större framgångar. Men eftersom Hampus innan kvällens övningar låg god tvåa på "årsbästa-listan" med bara EN enda sketen poäng upp till ettan, så hade vi (jag) som mål att försöka gå "lika" med ettan, eller åtminstone inte göra bort oss helt. Detta kan väl betraktas som en form av utmaning?! I första klassen blev det disk för både oss och "motståndaren". I andra klassen tog sig våra kombattanter i mål med 10 fel, men när Hampus bestämde sig för att hindret efter balansen MÅSTE vara långhoppet, när det i själva verket var en tunnel, så var diskningen ett faktum för vår del. Nåja. Han var duktig och hade bra fart TROTS att jag vrålade NEJ flera gånger tidigare på banan när han var på väg åt fel håll (hade väl lite grann en plan på att försöka "fegköra" lite men Hampe hade andra idéer?!). Man får ju ALDRIG säga nej på agilitybanan, säger "dom som vet". Tja... vi siktar som sagt inte på SM, jag vet ärligt talat inte ens om det någonsin blir någon mer tävling utanför klubbnivå. Men man ska aldrig säga aldrig, det erkänns.

Den andra utmaningen är av bloggkaraktär. Det är ju inte utan att man blir smickrad när det hela går ut på att lista sina favoritbloggar... Nu läser jag ju inte så stora mängder bloggar (herregud, så lite tid, så mycket Internet...) men några blir det så jag ska väl kunna fixa detta.

Så här går det till:
“Man väljer ut och skriver om fyra bloggare eller personer med hemsidor som inspirerar. Dessa fyra blir i sin tur utmanade att välja ut fyra sådana bloggare/personer att skriva om”

Utan någon egentligen inbördes ordning, men dock, blir mina val följande:

1. Lotta med Iza och Karlsson
Är den som har skickat denna utmaning till mig och jag är naturligtvis glad över att finnas med på hennes "topp-4"! Som vanligt så "håller jag med" så om ni läser Lottas motivering kring min blogg, så säger jag ungefär samma sak om hennes. Vi brukar tycka lika på det hundforum där vi "lärde känna" varandra, så också i detta fall...

2. Helena
Min "äldsta" kompis - eller vän kanske är ett bättre ord! Ja inte så att det är HON som är gammal utan helt enkelt den jag känt längst och fortfarande har regelbunden kontakt med. Förmodligen den som vet mest om mig, förutom jag själv... Skriver bra och underhållande, fast lite sällan, om allt mellan himmel och jord - katter, löpträning och vardagslivet som återvänd "utlandssvensk".

3. Magda
Klubbkompis i min "ursprungliga" BK som klart underhållande berättar om livet med hund - och whiplash... Vissa dagar är jag helt klart gladare än andra över att vara FRISK när jag läser Magdas blogg.

På fjärdeplats börjar det bli lite trångt... men jag får väl besluta mig för att välja ut en...
4. "Lime"
Något okonventionellt är det antagligen att på detta sätt följa ex-sambons fortsatta liv. Så ni som undrat över kommentarerna till min blogg, vet nu vem denne kommenterare är. Redan när vi bodde ihop var han oerhört underhållande i sitt sätt att använda ord, i såväl talad som skriven form. Vissa inlägg har jag nästan skrattat så jag gråtit åt... Lite av varje men av förklarliga skäl mycket fokus kring livet som småbarnspappa.

För er som INTE kom in på listan den här gången - det kommer kanhända fler chanser, ta det inte personligt...

Bockjaktspremiär och kontorshund

Idag är det bockjaktspremiär och eftersom jag delar mitt liv med en passionerad jägare så påverkar dylikt även mig. B stack väl hemifrån nån gång mellan 3 och 4 imorse, tror jag, och tog så klart Otto med sig för att ha som ”tillgänglig eftersökshund”. Vi har diskuterat en del fram och tillbaka om Hampus skulle följa med också men till slut blev det så att han blev hemma – efter att jag kollat med de närmaste kollegorna att det OK att ta med honom till jobbet nu torsdag och fredag.

Så idag är Hampe-stampe ”kontorshund” och ligger största delen av tiden (hittills) under mitt skrivbord och sover snällt. T.o.m vår högste chef har varit inne och hälsat på (visserligen av ett annat skäl) och tycker bara att det är trevligt att vi har fyrbent besök! Sånt är så skönt… I synnerhet när man hör talas om andra ställen där det är ”usch och fy” och totalt otänkbart att ta med hunden till jobbet. Har till och med frågat en av våra pälsdjursallergiker när jag satt på ett annat våningsplan, personen konstaterade själv att ”ja för min del så tycker jag ju OM hundar, men jag kan ju tyvärr inte umgås med dem, så mig gör det inget så länge de håller sig på ditt rum”. OK, jag kan ju inte ta med hund/-ar regelbundet, men när det är något ”akut” så här så går det bra vilket är skönt – det vågade jag ju knappt drömma om när jag började på jobbet!

Igår var det styrelsemöte på HU-klubben för första gången på 3 månader. Senaste mötet som var planerat i juni blev inställt pga att folk var upptagna med annat… Suck… Prioritering är en svår konst, onekligen. Nu försöker vi köra på och satsa framåt i alla fall! Nästa möte blir ett ”planeringsmöte” eller vad man ska kalla det – vi ska försöka brainstorma lite kring hur vi vill att verksamheten ska se ut framöver. Kan bli en intressant övning – jag tänkte försöka väva in lite olika saker som jag har lärt mig under årens lopp på diverse ledarskapsutbildningar och annat. Tyvärr har vi ju tappat en kraft då S bestämt sig för att flytta tillbaka till Stockholmstrakten. Inte så konstigt kanske då främsta anledningen till att hon flyttade ner hit var en pojkvän – som hon inte har längre… Men vi förlorar en instruktör och entusiast, synd. Bara att önska lycka till i framtiden…!

Eftersom mötet blev så långt blev det ingen träning av för mig och H. Kanske lika bra det – vi vilar oss i form till tävlingen på söndag? Jag är ju fortfarande inte säker på att jag verkligen ska vara med där, beror på vädret som jag nämnt tidigare. Men eftersom jag har flera klubbkamrater/kursare från vårens lydnadskurs, som ska vara med i lydnadsettan och det är på "grannklubben" så har jag kommit fram till att jag nog åker dit och tittar i vilket fall som helst. Eftersom "värme" inte är ett "giltigt skäl" för återbetalning så kan jag lika gärna stryka mig på plats, som på telefon på morgonen.

Vilken näsa!

Glömde ju berätta om en liten händelse igår morse. Jag gick som vanligt ut med hundarna på "lilla rastningsrundan" och Otto var totalt sjövild och ville till varje pris ut åt höger, i hästhagen. Jaha, tänkte jag, då ligger väl igelkotten eller någon hare (eller möjligen katt) någonstans därute i gräset. Och hutade åt honom så gott det nu gick...

Efter ett par hundra meter svänger rundan åt vänster. Då lyfte jag blicken åt vänster och fick syn på det som lillebror förmodligen haft i näsan "åt fel håll". Ute på åkern till vänster om cykelvägen, bakom ett buskage i höjd med vår tomt, stod "Bambis mamma"... Det är inte så ofta vi har rådjur på besök så nära tomten - vilket jag är tacksam för både med tanke på fästingar och trädgårdsväxter.

Det är inte utan att jag börjar bli lite sugen på att ta ledigt och följa med till skogs den 1 oktober = "hundsläppspremiären"... Man får lite nya perspektiv på det här med hunderi när man hör sig själv stå och säga att "han är jätteduktig, driver med skall i 10 minuter" - som jag nog har nämnt förut känns det VÄLDIGT märkligt när man normalt sett gör ALLT för att ta ur hundarna intresse för vilt. Men det är ju ett lite annat läge med en jakthund som faktiskt SKA jaga. Om än under "ordnade former".

Tjoho!

Nu ikväll ringde telefonen och B fick besked om att O kommer att få starta på det unghundsprov vi hade som förstahandsönskemål när vi anmälde. Så roligt! Jag återkommer så klart med rapport när provet är genomfört.

Jag hamnade på ett litet fältuppdrag i slutet av arbetsdagen, eftersom jag ändå hade bilen med mig, och blev SEN hem. Tur att husse gått promenad med hundarna... Meningen var att jag skulle springa ett sista långt (60 min) pass innan Tjejmilen men det blev bara knappt 40 minuter. Logistiken och tiden räckte inte riktigt till. Men det är bättre än ingenting.

Imorgon är det styrelsemöte i HU-klubben och det är med något blandade känslor jag åker dit. Det finns vissa saker som det är "potential" och så finns det en hel del irritationsmoment. Vi får väl se hur det går.

2 år till

... får jag köra med min bil. Ja, den gick igenom besiktningen alltså, och det här var första besiktningen sedan registreringen. Vilket betyder att det är 2 år till nästa gång. Egentligen förstår jag inte varför man blir så nervös, en relativt ny bil som är servad enligt plan och "tjejkörd" (förra ägaren var också en kvinna) borde det ju inte vara några problem med. Och det var det ju inte heller. En reflektion jag gjorde var att besiktningsmannen var oerhört "snackig" och "om det är något du undrar så bara fråga". Har de gått på charmkurs, eller nåt?

Det är bra med...

... pannlampa! För något år sedan så ledsnade jag på att traska runt på våra icke-belysta vägar utan att se särskilt mycket, i synnerhet med en hund som gillade att äta hästlort i kombination med att här finns gott om hästar, så blev det lite jobbigt. En pannlampa införskaffades och denna har onekligen flera användningsområden. Husse har köpt en egen för nattliga eftersök. "Yours truly" använder den också till SNIGELJAKT!! Sent igår kväll kilade jag ut för att lägga ut lite "snigelbete" (läs "Snigelfritt"-medel). Insåg då att där var gott om sniglar som ju inte kunde få kräla omkring fritt i trädgården!! Fick ihop ett gäng - jag har slutat räkna!!

Imorse kom jag på att imorgon ska ju bilen besiktigas. Febril verksamhet utbröt alltså här hemma nu ikväll - efter att B hade klippt gräset och mekat klart med extraljusen på hans bil... Varningstriangel fram och så var det ju det där med lampor. Naturligtvis - lagom om A.J, ni vet - var det en av lamporna till registreringsskylten som inte lyste. B körde iväg för att köpa en sådan och sen kom det "roliga" - att byta eländet. Nu är det i alla fall gjort och så hoppas vi på det bästa imorgon bitti.

Utlovade ju bilder från trädgården:
Hibiscus!


















Ett mindre mirakel: En dahlia som sniglarna nästintill ratat?! (Bara därför blir den väl uppäten i natt)

Echinacea purpurea "Magnus"
En nässelfjäril på besök på en blomma som jag har glömt vad den heter...!
I år har jag ÄNTLIGEN lyckats få några luktärter att ta sig!!
Den rosa rosen som jag glömde kolla namnet på när jag köpte den... och ingen etikett fanns det på plantan. Dumt...

Internet är fantastiskt

Jag har en "träningsdagbok" på www.jogg.se för min löpträning. Som på de flesta sajter finns där ett forum, möjlighet att skicka personliga meddelanden till andra medlemmar osv. För en tid sedan ramlade det in ett meddelande från en fd klasskompis från gymnasiet - som snappat upp mitt namn... så går det när man inte heter "Karin Andersson", typ... I fredags var det min tur att snubbla över ett bekant namn (från hundvärlden) - skickade snabbt ett litet meddelande och jo, ser man på, det var "rätt" person. Med samma mål som jag - nämligen tjejmilen! Vore ju onekligen häftigt om vi snubblar in i målfållan samtidigt, eller nåt...

Idag har hundarna fått varsitt blodspår. Jag hör till de som är helt övertygad om att det inte är något problem att köra både blodspår och personspår, hundarna kan hålla isär detta. Inte minst då vi kör olika utrustning och normalt sett olika förare. Idag envisades dock B med att jag skulle hålla i snöret på min egen hund. Som vanligt så är själva spårarbetet inget större problem (och nu snackar vi spår som legat i 5-6 timmar, inga futtiga appellspår på 40 minuter...), möjligen med undantag av en vinkel där Hampe fick ringa rätt mycket innan han kom rätt igen. Men så är det ju det där med föremål - i det här fallet klöven... Jodå, han visar tydligt att "här ligger det något" men ta i den, nej fy f-n... Otto å andra sidan, spårade både ypperligt och bar stolt sin klöv tillbaka till bilen. Uj så praktiskt det är att ha någon annan som tar ner snitslarna! Hur ska jag lyckas lura ut B på vanliga skogsspår?! ;-)

Utöver detta har vi förståss hunnit med en massa annat också. Puh... helgerna är alldeles för korta!

Jag har ju utlovat lite bilder från trädgården - hibiscusen blommar och det är hur mycket knoppar som helst på den så jag hoppas vi får lite lagom med sol och värme framöver. Det kommer, det kommer... måste bara få ordning på storlekarna! Nästa söndag får det dock gärna vara lite lagom svalt - då är det meningen att jag och H ska tävla lydnad igen. Och samma sak söndan efter det. Då är det ju dags för Tjejmilen!

Köp en lott?!

Igår kväll tittade jag på molnen och sa att "äh jag chansar och hänger ut tvätten". Inte helt oväntat hade den fått en (eller flera) extra sköljning(ar) imorse. Nåja, lika bra att låta den hänga över dagen - värre kunde det knappast bli.

På eftermiddagen idag blev jag uppmärksammad på att det var inställda tåg på den sträcka jag åker till och framför allt FRÅN jobbet. Det såg dock ut som att det tåg jag siktade på för min hemfärd skulle gå "som vanligt". För säkerhets skull kilade jag ner till stationen lite tidigare än normalt för att eventuellt kunna börja titta på alternativa lösningar. Men se - tåget gick!

När jag kom hem så var det TYST i hundgården. Normalt sett så väsnas "grabbarna" en del när de hör att någon av våra bilar kommer hem (enligt närmaste grannarna så skälls det "sporadiskt" under dagtid men "vi hör ju när ni kommer hem..."). Kors i taket igen, så att säga.

Och när jag kände på tvätten så var den om inte torr, så i alla fall nästan. Det är såna här gånger som man brukar säga "köp en lott". Men se det hade jag redan gjort på hemvägen och tydligen var turen förbrukad för någon triss-vinst blev det inte - den här gången heller...

Rutan, rutan

Igår kväll tog vi en tur ut till BK och tränade. Otto apporterade för första gången en fågel och som han apporterade! Jag såg inte så mycket av det men det lilla jag såg räckte långt. Sen passade han på att sno apportbocken för mig och Hampus igen...

Jag körde lite "tävlingsmässigt" med nästan alla moment eftersom det drar ihop sig till tävling igen (nästa helg) - om det nu inte är 25-30 grader varmt för då räknar jag med att stryka mig. Det enda jag inte hade med i hanteringen var någon som kommenderade... (skärpning - måste säga åt mina klubbkamrater att jag behöver hjälp där...) Hur som helst, körde fritt följ - gick "sådär" i värmen (det var åskkvalmigt, varmt och kvavt), läggande - helt OK, inkallning med ställande - nu var tempot kass redan från start?!, rutan - hurra! redan på första försöket gick han rakt in i rutan (nu har jag gått in för att låta targetplattan ligga där - OCH jag ställer ut konerna m.m. när Hampus INTE ser), apportering - "jovars", lite tveksamt gripande men i övrigt OK, struntade i hoppet (glömde att baxa ut hindret på plan!) och fjärren var också helt OK. I det sistnämnda momentet vet jag ju tyvärr att det blir en störning när det står en tävlingsledare bakom Hampe så jag måste försöka jaga ut husse och agera störning i helgen. I nästa vecka blir det nog inte så mycket tränat, dels SKA Hampus inte träna så mycket veckan innan tävling (de sista 3-4 dagarna ska han helst "stå helt still" på den punkten, har jag kommit underfund med, tror jag) och dels är det dags för bockjakt. Och eftersom "Lillebror" Otto då ska vara med husse i skogen, så lär nog Hampus få åka med också. Att låta honom vara ensam hemma i hundgården på dagarna känns inte som någon bra idé. Så troligtvis blir jag hundlös hemma från onsdag kväll... (återigen - vad GÖR man utan hund?!)

Sniglarna har fått en tids andrum men imorse när det hade regnat (blev jag förvånad över regnet - nej då, jag hängde ju ut tvätt igår så det var väl ganska givet att det skulle bli en extra sköljning...) konstaterade jag att det är dags att ta upp jakten igen. Jämfört med de som samlar ihop 1000-tals sniglar så har vi det nog ganska hyfsat och just nu är faktiskt t.o.m en dahlia i kruka relativt fin. Och hibiskusen har äntligen slagit ut! Bild kommer...

Tillbaka i verkligheten

Efter 3 intensiva dagar hos Företagsuniversitetet är jag helt klart ”skilled in English”. Vi har alltså diskuterat, pratat, skrivit, diskuterat mera – hela tiden på engelska och endast engelska. Även på luncher och kafferaster har det varit det språket som har gällt. Men oj så nyttigt detta har varit!

Sen är det ju alltid kul att besöka Stockholm, i synnerhet sommartid. En liten nackdel med att bo på hotell var väl just detta – alla turister… och barnfamiljer… vid frukosten! Eftersom kursen inte startade förrän kl. 9 blev det ju rätt sen frukost även för min del (jag sprang först på morgnarna!) och då hade ju alla andra hotellgäster också vaknat. Lite trångt kring bröd, pålägg och annat. Men nu ska jag inte vara gnällig!

Hotellet håller uppenbarligen på att renoveras och det rum jag hade var utrustat med en oerhört ”trendig” (?!) 70-talsinspirerad tapet. Tack o lov inte på alla väggar – se bild (tagen med mobilen så bildkvaliteten är "sådär")…

Sen tror jag att jag börjar bli lite skadad av att leva ihop med en rörläggare. Handfatet i badrummet var av modell LITET. Själva blandaren däremot var klart överdimensionerad… böjde man sig framåt slog man nästan näsan i den och vid tandborstning gällde det att sikta noga, så att säga… klar designmiss?!

Även om det är kul att gå på kurs så är det skönt att komma hem igen! Jag har visserligen sprungit på morgnarna före frukost för att inte slappa till alldeles men det är inte utan att jag undrar – vad göra icke-hundägare på fritiden egentligen…??

Idag är jag tillbaka på jobbet och har suttit med i ett par telefonmöten. Pust... mycket tekniksnack blir det!

Stockholm ur ett annorlunda perspektiv

Jag har varit på kurs i Stockholm ett par gånger tidigare sedan jag flyttade till Skåne. Vid dessa tillfällen har jag passat på tillfället att hälsa på mina föräldrar och övernattat hos dem. En nackdel med detta är att kursarrangören håller till på södra sidan av Sthlm och mina föräldrar bor i en norrortskommun. Dessutom med kollektiva förbindelser som är "sådär" med Stockholmsmått mätt (med skånska landsbygdsmått är det, åtminstone i rusningstid, tät trafik). Den här gången bestämde jag mig alltså för att bo på hotell. Jag var ju trots allt uppe och hälsade på för bara en månad sedan...

Det är onekligen lite ovant att bo på hotell i huvudstaden. Ännu "värre" var det väl i o f s i våras när vi hade möte i projektet och hela gänget bodde på hotell - i min "ursprungskommun"...

För att inte slappa ihop alldeles på hotellrummet har jag med mig träningskläderna. Ikväll nöjde jag mig med att bara lufta skorna dvs jag tog en promenad - runt uppskattningsvis ungefär en fjärdedel av Södermalm. Och här har vi definitivt ett perspektiv jag inte riktigt är van vid - att promenera i stan är inte något jag gjort så där väldigt ofta - i alla fall inte i den del av staden jag nu valde. Ett tag funderade jag faktiskt på att utnyttja det vackra vädret och ta en sån där sightseeing-tur på vattnet - men sen kom jag fram till att de båtarna går antagligen bara på dagtid och därmed fick den idén vara.

Ännu en "lugn" helg

Med lugn menar jag att det inte har varit några tidsbundna, bokade aktiviteter. Inga tävlingar, möten och liknande alltså.

Dock har vi hunnit med en del annat, som skogspromenad och spår för Hampus i lördags. Även detta spår av typen "pinnpromenad" och han markerade snyggt (stannar till och nosar) på 4 av 5 apporter. Det tar sig...

Igår var det fantastiskt varmt - första riktiga sommardagen på länge. Tur i oturen att jag tog ut hundarna på en skaplig runda redan på förmiddagen. På em fick Otto gå ett blodspår och jag fick följa med som åskådare. Det gick väl "sådär" - han vimsade lite på slutet men kom fram till klöven i alla fall till slut.

Och så har jag sprungit mitt längsta pass hittills. Ca 9,4 km och det tog 59 min och 35 sekunder...

Idag, imorgon och på onsdag är jag på kurs. "Business english"...

Träna, träna...

Är det inte hundar så är det löpning, just nu! Det är bara 3 veckor kvar till Tjejmilen (på söndag).

Igår körde B till skjutbanan så jag fick nöjet att träna bägge hundarna på BK. Och det ÄR faktiskt ett sant nöje att träna med Otto! Han är verkligen arbetsvillig den hunden. Körde lite linförighet, lägganden och "ligga kvar". Vågade inte ge mig på koppellösa övningar eftersom a) jag inte hade någon visselpipa på mig och b) det satt en rottis-liknande hund på "åskådarplats" som inte verkade så trevlig. Och Otto lever ju i tron att eftersom han älskar alla, så älskar säkert alla honom tillbaka också. Jag kände mig inte helt säker på att rottisen skulle älska tillbaka, snarare tvärtom.

Hampus fick köra fritt följ, rutan, apportering och fjärrdirigering. Allt gick väl hyfsat bra utom att det var strul med första skicket till rutan IGEN. Det är ju själva den... Men det SKA gå. Nu har kallelsen kommit till nästa tävling också. Bara att traggla på. Nu börjar det ändå kännas som att skapliga resultat finns inom räckhåll - såvida det inte blir 25-30 grader. I så fall ska jag nog ringa och stryka mig...

Idag har jag sprungit en runda och utöver vanliga promenaden fick Otto följa med. Det här var hans längsta löprunda hittills och mer än den (dryga 5 km vilket tog nästan 35 minuter i ett behagligt tempo) ska han inte följa med på just nu. Han blev faktiskt ganska trött, i synnerhet sista kilometern verkade han lite tagen. Och då försökte jag som sagt hålla ner tempot!

Ikväll har vi dessutom grillat. Det är ju inte så ofta det har funnits chans till det i år så det gäller att passa på. Vi kunde t.o.m sitta ute och äta! Prognosen ser riktigt lovande ut för helgen. Vi får väl se om meteorologerna (hm - blev stavningen rätt där?) får rätt!

En liten jobbrelaterad reflektion

På min arbetsplats har man i energisparsyfte installerat rörelsedetektorer för belysningen på ett antal strategiska platser. Sådana ställen som skrivar-/kopieringsrum kan jag väl köpa, men toaletterna? Släcker folk verkligen inte efter sig i badrummet hemma?? Själv letar jag förtvivlat efter lampknappen varje gång jag har varit på toa på jobbet...

Den där effektiviteten

Jag funderade lite till på att det kändes som vi fick så himla mycket gjort igår (egentligen VAR det ju inte SÅ mycket mer än vanligt men det KÄNDES så på något märkligt vis). Måhända är det så att det finns en faktor till som påverkar just nu. Föreningslivet har lite sommarlov... Det är alltså inga möten, kurser och annat som ska planeras, hållas, följas upp osv. Jag har förvisso några "surdegar" i form av protokoll från möten innan semestern att skriva men detta ska egentligen inte behöva ta lång stund - när jag väl tar mig i kragen och tar tag i skrivandet.

En liten ändring i blogg-rutinerna

Fr.o.m nu (läs: gårdagens inlägg) kommer jag att besvara eventuella kommentarer direkt här i bloggen istället för att skicka mail som jag har gjort hittills - under förutsättning att svaret kan vara av "allmänt intresse".

Effektivitet?!

Märkligt så effektiva vi kan vara här hemma när vi sätter den sidan till... Eller kan verkligen 10 minuters förändring av tågtiderna påverka livet så himla mycket?!

Eftersom B har kommit på att även han behöver motionera lite så skickade jag idag ett SMS och föreslog att jag kunde gå med hundarna om han ville cykla. Behövs inte, var svaret, "jag hinner både och". Jaha - men JAG behöver ju också röra på mig...?!

När jag kom hem så var han alltså ute med hundarna redan men kom hem ganska kort stund efter mig - då var jag i full färd med att ladda tvättmaskinen. B försvann sedan iväg på sin cykel (iförd nyinköpt cykelhjälm, lite grann får jag väl erkänna att jag pustade ut nu när han ÄNTLIGEN skaffat hjälm...), jag drog fram dammsugaren och tog ett "akutvarv" här hemma. Därefter fick hundarna en extra promenad - inte jättelång men fullt tillräcklig för att jag ska känna att även jag har fått röra mig lite i alla fall... och Hampus o Otto var ju inte ledsna för detta precis!
När B kom hem kastade han sig av cykeln och startade gräsklipparen... medan han stod i duschen fixade jag till lite mat - och sorterade ytterligare en av mina pappershögar.

Kvällens "happening" på TV gick på TV4 (Poirot) och då kan man effektivt använda reklampauserna till att diska och ladda om tvättmaskinen...

Det enda vi inte har gjort ikväll är väl att bedriva någon form av hundträning. Men man kan ju inte hinna allt - imorgon är det träningskväll på BK igen så då tar vi tag i den biten!

Hopplöst efter

Igår ramlade både Ikea-katalogen och Jotex-postorder ner i brevlådan. Och jag konstaterade att jag är HOPPLÖST efter när det gäller heminredningstrender. När jag nu äntligen accepterat att ha en soffgrupp i "tråkig" färg (nåja, för att vara grå/svart ÄR den snygg) och tänkte att "då får man väl piffa upp det hela med några kuddar och nya gardiner i någon färg..." - vad händer då?? Jo - trenden är uppenbarligen att textilerna i hemmet ska gå i svart och vitt?! Pust...