... är husses hund billig (och väldigt mycket husses hund). I söndags när jag var ute i trädgården och donade, så kollade jag läget i växthuset. Vi har en hel del tomater på gång och vi har även haft en melonplanta med en riktigt fin melon på - jag konstaterade att "ett par dagar till så är det dags att ta in den". Trodde jag...
Ungefär 5 min senare såg jag Otto komma skuttande med något gult i munnen. Som han tuggade på. Gissa vem som skördat VÅR melon?! Ska man skratta eller gråta... Egentligen får vi ju skylla oss själva som inte satt för kompostgaller för dörren till växthuset (det galler som stod där ifjol har fått en annan funktion...).
Så det blev melon till hundarna och - ingenting åt oss tvåbenta. Suck.
Veckan rusar iväg och B har pysslat med bygget både måndag och tisdag kväll så det har varit mitt jobb att ta efter-jobbet-rundan med hundarna. Jag har även sparkat igång mina distansstudier. Det lustiga i sammanhanget är att man kan lägga ner enorm tid på att jaga böcker på nätet - frågan är vad tiden är värd kontra den prisbesparing som möjligen kan göras?! Ett par böcker har jag nosat upp på biblioteket också, den ena hämtade jag ut igår. Det ska bli kul att se om jag får det här att fungera. Disciplin och minskat tv-tittande är receptet, tror jag. Måste köpa ett par hörlurar till datorn också så att jag kan lyssna på föreläsningar utan att störa B.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Matte och husse blir ju insläppta på ICA för att köpa melon. Det blir inte husses hund... ;-)
Jo, men det är ju inte samma sak att äta köpt melon som egenodlad...
Två ord: salta fiskar
Skicka en kommentar